Golf, kan de va nåt.............

År 2000

Vi hade länge funderat på att lära oss golfspelets mysterium, men det hade inte blivit av.
Våren 2000 äntligen var vi på en introduktionskurs på Öland och jovars det var ju ganska kul,
men sådär väldans intresserade var vi inte just då. När vi kom hem började vi åka och slå
 lite hinkar (det heter så på golfspråk) och då började det helt plötsligt hända saker
 uppe i huvudet. Det här var ju jättekul och tänk, ibland gick ju bollen riktigt långt.
 Så det blev anmälan till nybörjarkurs i augusti och det blev början till något som 
 jag inte i min vildaste fantasi kunde tänka mig. Jag drömmer om golf och vi
pratar nästan bara golf käre maken och jag på kvällarna. 

Nu blev det helt plötsligt allvar och det viktigaste vi hade att tänka på efter första dagen var
 GREPPET. Det är grunden för det hela och vi hade tränat med helt fel grepp hela sommaren
 och jag försökte med att min arm var ju lite sned, men si det gick inte hem. GREPPET gällde
 alla, även mig med sned arm och hade man inte det så kan man inte lära sig spela golf.
Så det blev att tillbringa en massa tid hemma på gräsmattan och svinga klubban och
 försöka lära mig GREPPET och tänk till slut fastnade det. Att jag sen hade 
 träningsvärk och ont i händer och armar, det är sånt som hör till. Gräsmattan
 är ju inte heller som den borde  vara, det blir ju en och annan torva
som slås upp. 

Nu var det ju inte bara greppet som gällde utan man skulle ju försöka träffa den där lilla vita
bollen och du som spelar golf och varit nybörjare vet hur svårt det är. Vår lärare sa att han
aldrig sett maken till hur vi misshandlade våra stackars kroppar.Vi stretade emot och följde
inte med i svingen utan kämpade emot hela tiden. Det är inte så lätt att låta kroppen
bara följa med när man skall titta på bollen och så träffa den också.

Nu är det ju inte bara träning med boll som gäller utan man skall lära sig teori också och det kändes
precis som när man skulle ta körkort. Enda skillnaden var att i golf är det regler med en massa
undantag hela tiden. Tre teorilektioner och så sista gången prov på våra kunskaper. Jag var
jättenervös och kände mig som en liten skolflicka igen, men ok vi lyckades jättebra och som
väl var så fick man ha regelboken med sig.

Jag undrar ibland vad jag gett mig in på. Först var det det här med datorn och nu har det blivit
golf och jag är lika biten av golfen som datorn. Hjälp, varför är jag så nyfiken? Varför kan
jag inte nöja mig med att bara göra en sak och varför blir jag alltid så biten av allt?

Nu är det nästan bara golf som gäller för tillfället och våra barn klagar på att vi är osociala och
vår hund Tim ser ledsen ut varje gång vi plockar fram golfbagen och försvinner ett par timmar.
Maten har återigen blivit färdigmat och städningen är lika med noll. Nu är det precis som
när jag blev datorbiten. Vad blir nästa grej? Varför kan jag inte vara en normal människa
som gör så där lite lagom av allt?:-). Nåja, käre maken är överlycklig över att ha fått
tillbaka sin fru från källaren och det är ju härligt att kunna göra honom glad.

Det är bara ett par saker jag undrar över. Varför har alla golfare så bråttom? Det skall ju vara en
naturupplevelse sägs det, men jag hinner varken se natur eller annat när jag i full galopp jagar
bollen mot flaggan. Sen att dra med sig den här stora bagen med alla klubbor är ju ett
jättearbete, alla borde ha en egen caddie:-). Bra syn är också en fördel att ha, för
bollen kan ju råka flyga iväg en bra bit och sen skall man ju hitta den i gräset eller
skogen. Min har en förmåga att lägga sig i små hålor och högt gräs. Hörseln måste
också vara ok, för ibland hör man att någon skriker Fore och då gäller det att
 hålla händerna för huvudet och sätta sig ned och hoppas på att bollen
inte träffar just mig. Hjälm vore kanske inte så dumt i alla fall.

En fördel med det här med golf är ju all frisk luft man inandas och att man får massor med
motion på köpet. Att det sen regnar ibland och man blir genomsur det är ju inte så kul,
men jag har kollat in att alla riktiga golfare har färgglada paraplyer, så jag tror jag
skall inhandla en dylik, så kanske det känns lite mer kul att vara ute i regn:-).
Jo, det här med kläder är också en viktig detalj i golfen. Jag har alltid hävdat
att det är fånigt och man behöver inte alls ha speciella kläder för att spela
golf, och ok det behöver man ju kanske inte, men det är en stor fördel om
man har lediga och mjuka kläder så att kan kan röra sig smidigt. Det
är ganska jobbigt när man försöker svinga klubban och det tar emot
och man känner att det spricker i sömmarna.

Vi fick vårt Gröna Kort i hösten år 2000 och sen har vi kämpat på och kämpat på!! Nu skall vi ner
till hcp 36 och det blir inte lätt kan jag tänka mig. Visst går det lite bättre ibland, men så
kommer det dagar då man funderar på om man valde rätt fritidssysselsättning:-)).

Vi är medlemmar i Lerjedalens Golfklubb och det är en alldeles fantastiskt trevlig klubb att vara medlem i.
27 hål finns och det innebär att vi kan gå 9-hålsbanan utan att beställa tid och det är en stor
fördel för oss som har svårt för arbetet att boka in oss flera dagar i förväg.

Vi har även hunnit med en kortweekend på Mallorca där vi spelade golf i tre dagar och det var
en mycket spännande upplevelse. Vi lärde oss mycket och det var ljuvligt att spela i riktigt
gräs då det ännu var frost här hemma.

I början av Juni 2001  skedde undret! Jag spelade ner mig till officiellt hcp och det var bara sådär
helt underbart alltså.

Till indexsidan